Harrfiske vid Ljusdals-Selet.

Harren i Ljusnan föredrar många gånger mask vid vinterfisket. Bäst går fisket med en Bergmanspirk som tyngd, agnad med mask - över detta två upphängarfligor laddade med maggot. Foto: Mikael Hansson.

Stenflugorna börjar krypa upp ur sprickor och från våra borrade pimpelhål. Ljusnan-harren vaknar ytterligare till liv då stenflugan aktivt stiger mot isen. Foto: Mikael Hansson.

Harren söker gärna skydd från iskanten. man kan även fiska direkt ute i det öppna vattnet. Fisket med sjunktafsar laddade med förtyngda nymfer kan vara effektivt. Foto: Mikael Hansson.

Harrfiske vid Ljusdals-Selet.

Många Ljusdalsbor kände till Teddes-Gunnars bravader som fiskare efter Ljusnan. Men inte många kände till att den gamle farbrorn fiskade bra med harr, på synnerligen okända platser nästan mitt inne i Ljusdal.

Mikael Hansson har i dagarna sökt sig till för harren tänkbara platser, omkring dom gamla bropelarna över och vid Ljusnan.
Mikael har också fångat fina harrar. Dom stora fångsterna har kanske inte infunnit sig - men någon fin matfisk har dagligen fått följt med hem som ett trevligt inslag i "korvdieten".

Att fiska harr i tätorter med trafiken från den närbelägna vägen är kanske ovanligt. Men dom stora sandbankar som varje vårflod år bildas och förändras efter älven, ger harren ett gott skydd och dessutom fina fiskeplatser för oss harrjägare.

Fisket bedriver man bäst med en maskagnad Bergmanspirk som tyngd och två upphängarflugor ovanför, laddade med maggot. Harren föredrar många gånger den maskagnade pirken framför dom förföriska flugorna.

Vi ska nu undersöka fler partier efter älven där vi kan misstänka att harren villigt kan nappa på våra krokar.

Tyvärr är den intressanta delen av Mellanljusnan, avstängd för allt fiske fram till den femtonde maj. Vi får därför hushålla med strömmarna vid trafkljus och rondeller.

Vi återkommer under slutet av veckan med fler rapporter från det spännande Ljusnanfisket.

Håll ut så länge . . . !

// Peter.

Vi testar fiskepulkan.

Lars fann också ut att när ryggsäcken är fastspänd på pulkan, ska den vara vänd med bär-remmarna uppåt. Då kan man vid behov och snöfria fläckar ta hela ekipaget på ryggen utan större komplikationer.

Lars Söderholm är vår på sajtens kreative upphovsman till denna fina fiskepulka. Vi ser på bilden dom skyddade mässingskenor som är fästade med popnit under pulkan.

Vi testar fiskepulkan.

Många som frekvent vinterfiskar och kämpar fram i ospårade terränger med blytunga ryggsäckar, kommer att välkommna vår synnerligen smarta fiskepulka.

Pulkorna är tillverkade i slagtålig glasfiber och ungefär 4 milimeter tjock. Gliddelen är färstärkta med mässingskenor som glider lätt på hårda underlag. Dragskaklarna är tillverkade av PVC rör, som är lätta att fästa vid ett bälte.

Pulkorna kommer att finnas i två storlekar: 1500 X 460 och 260 i botten - 1250 X 460 och 260 i botten. Vikt på den större modellen är cirka: 4,8 kilo och 3,8 kilo på den mindre modellen.
Packremmar för fastspänning av last finns fästa i pulkans reling. Förseglingsduk att tillsluta finns även att tillgå som skydd mot att lössnön inte kan tränga in.

Vi har gjort våra tester med en Rantanen 155 milimeter isborr och Haglövs fiskeryggsäck fastspänd, under krävande förhållanden.

Lars Söderholm har testat pulkan under riktigt svåra förhållanden och lössnö under påskhelgen. Pulkan kan man också dra efter snöskotern - då en bra fästanordning finns att tillgå.

Vi på sajten förmedlar dessa pulkor till försäljning. Intresserade kan kontakta oss via mail eller på vårt kontaktformulär.

Chaooo från Peter.

Angelfiske efter grov öring.

Angelfiske efter grov öring.

Nu i påsktider drar många ut på våra sjöar för att bedriva angelfiske. Speciellt långfredagen är en klassisk angeldag för många utövare.
För våra unga angelfiskare så kan vi berätta att påsken var den tid på året då det lönade sig att börja fiska efter gäddan, då snödjupet tidigare på isarna hade varit minst sagt besvärade under hela vintern.

Men nu med våra nya metoder för angling så är det inte bara gäddan som intresserar oss angelfiskare. Gös och abborre är även riktade mål i vårt fiske.
Öringen på vissa sjöar är en intressant angelfisk och speciellt där sjöarna har stora bestånd av siklöja eller nors.

Vi många gånger bedriver vårt angelfiske över stora djup där vi vet att betesfisken lever pelagiskt. Vi kan därför servera våra agna från någon meter under isen ner till tio meters nivån.
Huggen som kommer av den frivattensjagande öringen kan ibland vara våldsamma och vi rekommenderar nylonlina på angelrullarna – dessutom minst två hundra meter.

Betesfisken för öringen bör väl kanske inte vara av halvkilosformat, men dom något större agnen drar fler hugg än dom riktigt små, det är i alla fall våra erfarenheter.
Sjöar som vi kan rekommendera i Hälsinglands närområde för ett intressant öringfiske är följande; Dellen-sjöarna – Orsjön – Storsjön i Hennan – Varpen.

Listan kan göras lång, men rekommenderade sjöar håller grov fisk och man kan dessutom legalt fiska efter öringen med traditionella metoder.

Vi bifogar även en artikel från förra vintern då artikelförfattaren och bröderna Larsson från Arbrå besökte Dellen-sjöarna.

Öringfiske på Dellen-sjöarna.

Under fredagens fiske kom äntligen den värmande solen. Dagen började naturligtvist i en riktig superdimma och siktmässigt kunde vi maximalt se eller skönja två angeldon åt gången. Dagen till ära hade undertecknad sällskap av dom duktiga fiskarna Rikard och Johan Larsson från Arbrå.

Efter en trög inledning på fisket blev det hela väldigt intressant då Johan vid en fällning ropade att han hade en stor fisk på kroken.
På vägen mot Johans hål fick vi båda andra en ny fällning och med en ny tillika jättefisk som vi åtminstone den sekunden trodde.
Johan ropar att hans fisk hade dragit ut två hundra femtio meter lina och för tillfället var det tvärstopp.

Samma sak skedde vid undertecknad och Rikards hål ungefär två hundra meter bort.
Vi förstod naturligtvist att fisken gått fast sig i botten, men till slut efter ett väldigt dragande lossnar vår lina och vi kunde känna att fisken var med.
Vi blev väl en aning överrumplade då en öring på nästan fyra kilo kommer upp på isen, dessutom då den satt fast på kroken från Johans hål och vår krok hade fastnat i dennes tafs.

Öringen hade tydligen gjort ett födosök och kanske lockats av ljuset från våra hålrader och därför blivit intrasslad ovetande att den satt fast på en krok. Öringen hade kroken långt ner i magsäcken.

Bilden visar bröderna Larsson med vår fin-fina pelagiska öring. Nu blir det hårdsatsning under resten av vintern, då fyra eller fem kilosvallen på öring ska bräckas.

Fakta.

Vissa dagar vid öringfisket på Dellen-sjöarna, kan man komma i kontakt med ett betydande antal stora öringar.

Fiskekort och bra information om fisket på Dellen-sjöarna, kan man anordna på Delsbo vapen.
Vår erfarenhet är att Norra Dellen är mer lättåtkomlig för fisket än den södra delen.
Grov abborre och gädda är ett vanligt inslag i Dellenfisket.

2008-03-19.

Peter Fröjd.



Johan och Rikard Larsson men en fyrakilos pelagiskt fångad öring från Dellen-sjöarna.

Det är alltid spännande när det hugger på det pelagiska fisket. Man vet aldrig vad som finns där under isen. På bilden har vi dubbelhugg och förväntningarna är givetvis på topp.

Mycket gädda jagar också pelagiskt över dom stora djupen. Bästa djupnivån för den pelagiska fisken är mellan fyra och åtta meter.

Kompensationsutsättningar i Ljusnan.

Massor av gädda har Ljusnanöringen som favoritföda. Vad är rätt och vad är fel? Ska vi acceptera att regleringsföreningen matar Ljusnans gäddor ?. Eller ska vi bedriva C&R på gäddan? Vi låter frågan gå vidare till våra läsare.

Jonas Mårtensson har under tidigt vårfiske vid populära " Prästhålet" i Järvsö - fångat denna fina öring på Bomber-wobbler.

Vid tidigt vårfiske kan man göra fina fångster efter Ljusnans öringar. Men återfångsterna är inte på något vis relaterade med dom stora utsättningar som påstås förekomma.

Dan Henriksson fångade denna fina öring under bottenmete efter gös. Att det rör sig om en kompensationsfisk råder det väl inga tvivel om.

Kompensationsutsättningar i Ljusnan.

Regleringsföreningen och fiskevårdsområdena sätter varje år ut tonvis med öring i Ljusnan. Återfångsterna på dessa öringar är minst sagt sparsamma, då kanske vid varje fiskevårdsområde tas något hundratal kilo varje år – då är egentligen detta väldigt optimistiskt uppskattat.

Vi som fiskar frekvent i Ljusnan har uppmärksammat att mycket gädda specialiserar sig på dessa öringar. Vi får gäddor som är proppfulla av dessa nyutplanterade öringar. Vi brukar skämta om att gäddorna lär sig när fiskbilen är på väg ner till älven.
Kraftverkens turbiner tar säkert också åtskilligt med fisk som försöker vandra nedströms älven.

Vart tar fisken vägen?

På varje fiskvårdsområde i Ljusnandalen sätts årsvis ut två ton öringar. Då kan man lätt räkna ut hur mycket fisk som planteras varje år. Det skulle innebära att det sedan nittiotalet har inplanteras bara vid Ljusdals fiskevårdsområden som exempel, nästan sextio ton öring i älven. Vi bara spekulerar – vart tar fisken vägen?

Fiskevårdområdena får heller inte bestämma över var dessa öringar sätts ut, utan dom kan bara hänvisa till en plats efter älven. Den fisken resonerar vi kunde kanske sättas ut på andra av fiskevårdsområdenas rekommenderade platser.
Om man elakt spekulerar kan man även tänka att det mörkas vid utsättningar och dom utplanteringar som bokförts inte är sanna – då skulle kanske någon i ledet ha tjänat stora pengar på denna kompensationsutsättning.
Detta är givetvist långsökt, men med dom fiskmängderna som har utsatts och med dom klena återfångsterna kan man inte låta bli att undra.

Vi vill att våra läsare ska komma med synpunkter och kanske bättre information än vad vi har under dagsläget.

Stora öringar i södra Orsjön.

Ett glädjeämne är att stora öringar har fångats under Trolling-fiske i södra Orsjön. Det har även påtalats ryktesvis att vid Korsnäs och Vedberg i Orsjön – fångats öringar upp till tio kilo dom senaste åren.

Ett framgångsrikt vårfiske bedrivs också vid Orbadens badstrand under den tidiga våren.
Vid Arbrå och Lottefors kraftstationer bedrivs också en del öringfiske, men återfångsterna är minst sagt blygsamma även om det tas något hundra kilo varje år – detta är då relaterat till dom utsättningar som påstås.

Nu uppmanar vi våra läsare att komma med kommentarer och kanske bättre information än vad vi har på bordet. Även synpunkter på vad som egentligen skulle åstadkommas med dessa inplanteringar. Kompensationsutsättningarna är ju egentligen till för oss som löser fiskekort efter älven, då kraftbolagen en gång i tiden såg till att laxen försvann.

Vi sportfiskare har om någon rätt att ifrågasätta dessa i bland huvudlösa regler och bestämmelser – vad vill vi sportfiskare med kompensationsutsättningarna och är vi egentligen nöjda med det ?

2008-03-19

Peter Fröjd.

Vid foten av fjället.

Lars Söderholm har här gjorts sig i ordning att skotertolka den femton kilometer långa vägen till vårt undangömda fjällvatten.

Mycket kurvor och backar blev till slut för mycket för skidtolkare Lars. Vid en riktig utförlöpa stod han på "öronen" - dock utan några större blessyrer än snö i byxorna.

Det är inte bara det djupa snötäcket som ställer till problem i ospårad terräng - alla träd som böjer sig ned likt saxofoner försöker hindra vår framkomst.

Mycket vatten tränger upp ur pimpelhålen då snötäcket ligger tungt. Snöskotern ska inte tas med ut på isen då risken för att köra fast i vatten är stor.

Artikelförfattaren fiskar sin röda blink tacklad ovanför blänket. När snötäcket på isarna är betydande är nog kanske blinken oslagbar.

Denna specialblink finns som insats i Knosas blinkar. Den fiskas minst lika bra ensam tillsammans med en färgstark mormyska.

Lars Söderholm är en respekterad fiskare - dessutom mormyska specialist. Han visade klassen direkt under morgonen, med en fin mormyska fångad röding.

Fjällrödingen är verkligen den vackraste fisken vi har i landet. Våra hjärtan klappar lite extra då det gäller fiskeplatser där knappt någon annan blött en krok.

I dom naturproducerade vattnen är fiskens fenor hela och fina. Vi förstår inte riktigt hur man kan fiska handikappade ädelfiskar. Odlingens fångstfärdiga ädelfiskar presenterar inte direkt sina artfränder.

Rödingen i den undangömda fjälltjärnen är kompakta och vackra. Det syns att potencial för stor fisk finns i tjärnen.

Rödingen är heltokiga i Söderholms myskor. Speciellt denna gröna variant monterad med en blinkpirk special.

Ett plötsligt snöväder överasskar oss under eftermiddagen. Lars struntar i det och pimplar ändå.

Vid foten av fjället.

Vår reportagebil har bytt namn till röding-pilen. Inte för att vi visar upp några direkta storfångster - men viljan finns där, inga tvivel om det.

Söndagens expedition gick till ett av Sonfjällets avlägsna vatten. Inte ens artikelförfattaren har fiskat där tidigare, utan vi åkte den femton kilometer långa vägen på vinst och förlust.
Den lilla fjälltjärnen ligger djupt belägen nere i en dalgång och att komma ner för denna utförsbacke med skotern är ett äventyr - dock att inte förglömma, tillbaka uppför:-)

Snödjupet är också nu betydande både på landbacken och ute på isen. Att "kava" hundra meter till fots i djupsnön får faktiskt undertecknad, att fundera på att sluta röka.

Morgonen startar upp med ett för oss typiskt snöväder och fisket är den första timmen trögt. Vi fiskar av utanför en intressant udde som djupmässigt håller en kant runt tre meters djup. Första fisken kommer vid sextiden och är en färgstark individ, som vi alla beundrar.

Sedan följer en intressant period med ganska mycket fisk för oss alla. Fisket kulminerar som vanligt vid tiotiden och därefter får vi bara några ströfiskar. Fisken är kanske inte utav den grövsta kallibern, utan håller en mdelvikt på omkring fyra hekto.

Fisken i den lilla tjärnen håller god kvalitet, det syns även på denna rödingtyp att potencial för riktigt grov fisk finns i sjön. Vi är förmodligen dom första som besöker detta vatten i vinter eftersom inga spår finns avtecknade, vare sig i skogen eller på isen efter andra rödingjägare.

I rödingjägar-teamet för dagen ingår förutom artikelförfattaren, Mikael Hansson och Lars Söderholm. Eftersom fisket avtagit så påbörjar vi vår hemresa till Hälsingland under tidig eftermiddag.

Vi ska alla på våra arbeten under morgondagen - men vi är alla tämligen säkra på att detta vatten ska besökas inom snar framtid... kanske redan till nästa helg.

Vi återkommer. . !

Chaooo från Peter.

Trögt fiske och dålig inrapportering.

Vi väntar fortfarande på en het rödingrapport från Landösjö. Vi har under gårdagen varit i kontakt med våra fiskande vänner som meddelar att fisket varit riktigt trögt.
Endast mindre rödingar har nappat. Vädret är dessutom dåligt med mycket vind och stormbyar.
Våra fiskekamrater har nu några dagar på sig att få fisken att hugga, eftersom dom stannar kvar hela veckan.

Vi har även rapporter från Stensjön i Ytterhogdal - som egentligen säger samma sak. Trögt fiske och vädermässigt relativt dålig.

Vi återkommer så fort vi får någon rapport.

Håll ut ...!

Chaooo från Peter.

På rödingjakt i Härjedalen.

Det snöar och blåser rejält under morgonen, inför avresan med skoter mot rödingland.

Mikael Hansson mäter med ekolodet djupet, då vi i mörkret lokaliserar ett tio meters djupt grund.

"Micke" hade ett annat "ess" i rockärmen än dom nu tjatiga blinkpirkarna - ett långedrag som pirk, som dessutom rödingarna var som tokiga på.

Här visar Micke ett prov på Grundsjöns guld. Rödingar av den allra bästa kvalitet.

Artikelförfattaren med två fina Grundsjö rödingar.

Den naturella rödingens hugger bra på traditionella rödingblänken - fast artikelförfattaren har delvis gått över till blink:-)

En giftig kombination - Lila kaitumblänke, grön blinkpirk och mormyska signerad Lars Söderholm.

Mikael Hansson, i djup koncentration på övre Grundsjön.

Reportagebilen styrde på nytt kosan under tidig lördagsmorgon upp mot Härjedalens rödingvatten. Hård blåst och snöväder mötte oss då vi började närma oss fjälltrakterna.
Grundsjön som är ett reglerat vattenmagasin börjar nu komma ner i sitt för rödingen giftiga vattenstånd. Vi skulle dessutom försöka finna ett grund vid Hallöra på övre Grundsjön.

Att finna ett mindre grund två kilometer från land i mörker och snöväder kan ju verka vara "mission impossible"- men efter endast två förflyttningar med ekolodets hjälp kunde vi finna vårt eftertraktade rödinggrund. Djupet ute på grundet håller ungefär tio meter, med kanter runt, som stupar ner mot tjugo och trettio meters djup.

Snödjupet ute på sjön är nu riktigt besvärligt, man får dessutom vara försiktig vid sitt framförande av snöskotern, så man inte kör fast i vatten. Långt ute från land med skotern fast i vatten kan man lätt konstatera att man är "rökt"
Vår fiskemetod ute på Grundsjöns stora vatten är att prägla fisken på platsen. Vi springer inte runt och borrar som tokar, vi litar på att fisken hittar vår plats med hjälp av ljusnedsläppet från borrhålen och blänken från våra maggot-agnade pirkar.

Redan i dom första hålen börjar rödingen att nappa i rena mörkret, fina blanka rödingar nappar villigt endast fyra meter under isen.
Fisket håller sedan i sig några timmar och vår fångst av fina rödingar blev ordentligt betydande. Fisket blev sedan mitt på dagen ordentligt trögt och fisken blev försiktiga och tröga. Inga riktigt stora rödingar var i farten under lördagen, men fina fiskar med vikter upp mot halvkilot är inte så tokigt heller.

Grundsjön var på sjuttio och åttiotalet verkligen populär för stora skaror av pimpelfiskare men har dom senaste åren inte haft så många besökare. Sjöns nuvarande kapacitet då det gäller fin röding är ganska svårslagen i detta land.
Vi vill därför informera våra läsare att sjöns nuvarnade fiskeläge är bättre än någonsin. På den övre sjöns nedre del är det svårt att inte få röding. det nappar praktiskt taget överallt.

Nu börjar snart det fina fisket på den nedre sjön. Djupgropen uppe vid vallen börjar komma i sitt rätta vattenstånd och rödingen börjar samla sig i dom djupare groparna.
Vi återkommer med ytterligare rapporter från Grundsjöns fina rödingfiske och vi rekommenderar våra läsare att snart göra ett besök där uppe.

Vi på sajten bistår gärna med heta tips och rekommendationer då det gäller platser vid Härjedalsfisket. Intresserade kan kontakta oss via mail.

Vi återkommer med en fiskerapport i dagarna från intressanta Landösjön.

Håll ut ... !

Chaoo från Peter. .

Vandringslaxen åter till Laforsen. . .eller som fryst ?

Medans vi väntar på vår utlovade pulktest, ska undertecknad ge sig på att "blogga" i den heta debatten; Ljusnans laxar åter tillbaka till sina reproduktionsområden. Många kändisar har nu gett sig till känna både i kampen för Mellanljusnan och även kampen för Väljeån och Storsjöns öringstam.

Jag tar nu risken att få ordentligt på den beryktade svinpälsen, men mina åsikter står jag för och hoppas även att många av våra läsare ger sig till känna för en gångs skull - med sina åsikter i denna fråga.

Vi har under dom senaste dagarna i LJP, kunnat läsa artiklar gällande Ljusnandalens kommunalråd som propagerar för att vandringsfisken ska få fria vägar att vandra sin uråldriga väg upp till slutstationen, Laforsen.

Många har även inläggen varit från olika debattörer angående fiskvandringsvägar och teorier hur vandringsfisken nu ska få tillträde till sina gamla reproduktionslokaler.

Nere vid Ljusnefors kraftstation träder även fiskmästare Uppman fram med en fiskebiolog i ryggen, som naturligtvis anser att faran för smittspridning av fisksjukdomar skulle vara överhängande för andra fiskarter. Dom hänvisar även till signalkräftans smittspridning i diverse Svenska vatten.

Ja . . . Vi kan rada upp många exempel på " riktigt tunga instanser " som definitivt inte vill ha tillbaka laxen till sin gamla reproduktionslokaler.

Vi ställer oss några enkla frågor gällande och som måste lösas för att återställa laxens möjlighet till vandring.

- Vad vill man med laxens återkomst skapa ?
- Hur många laxar räknar man kan komma fram till Laforsen.
- Hur ska man utveckla ett sportfiske efter laxen i nättyngda Ljusnandalen.
- Finns det någon plan tillsammans med ägande kraftbolag som gör att laxen kan komma förbi nuvarande kraftverk.
- Är det någon som verkligen förstår tidsperspektivet att genomföra detta.
- Vad får detta kosta, kan knappast tänka att alla Ljusnandalens Fiskevårdsområden skulle satsa pengar i detta projekt.
- Kan det med hjälp av EU, finnas bidragspengar som skulle täcka detta projekt.
- Vad skulle man få betala till kraftbolagen för förlorade intäkter då vattenspillet skulle bli betydande för att laxen ska hitta sitt för vandringen viktiga lockvatten.
- Den tillbaka vandrande laxen är för tillfället antalsmässigt inte tillräckliga, för att kunna fylla populationerna på sina gamla lekområden.
- Var skapar man den genbanken, för ytterligare en utvecklad laxproduktion som kanske måste röra sig om minst, två till tre hundra ton återvandrande laxar.

Ja..det var några punkter. Men undertecknad är inte fientligt inställd att vandringsfisken ska kunna komma tillbaka, tvärtom - bara ganska säker på att detta är egentligen ogenomförbart inom rimlig tidsålder.
Dom stackars laxar som dom kommande åren kan tänkas komma till Laforsen, kommer säkert att vara frysta och bekvämt åka lastbil ditupp.

En av våra läsare hade egentligen den optimala mest tidsbesparande lösningen angående fiskvandringsvägar - ett tunnelbygge från Orsjön och ut i havet vid Ljusne:-) Från Orsjön skulle då laxen ha fri lejd upp till sina reproduktionslokaler i strömmarna uppe vid Laforsen. Vi kan även bara spekulera i vad Fortum skulle säga, då detta blir presenterat. Dessutom om den fakturan på tunnelbygget, skulle hamna på Fortums bord.

Nu hoppas vi på att våra läsare kommer med synpunkter på denna viktiga fråga. Egentligen vill ju alla ha tillbaka Ljusnan som den en gång var. Men tyvärr har vår välfärd blivit uppbyggd på bekostnad av våra naturresurser- att återskapa dom är inte helt så enkelt.

Vi återkommer.

Chaooo från Peter.

Fiske med riktigt giftiga mormyskor.

Bilden visar: Lars Söderholm med en finfin mormyska fångad röding.

Bilden visar: Mormyskor som är specialanpassade för ädelfisk.

Bilden visar: Mormyskorna passar alldeles utmärkt, att tackla upp under rödingblämket.

Bilden visar: Söderholms mormyskor som visat sig högeffektiva för både vanligt fiske och ädelfisk.

Vi på sajten kan förmedla dessa otroligt giftiga mormyskor. Intresserade kan kontakta oss via mail.

Lars Söderholm instruerar oss på sajten angående fisket med mormyska.

Fisket med mormyska efter i första hand ädelfisk har blivit populärt i dom inplanterade sjöarna. ( P& T )

Speciellt vid fiske efter regnbågen på grunt vatten har dessa mormyskor vissat sig vara enormt effektiva. Som agn använder dom flesta för regnbågen skalade räkor.

Lars Söderholm fiskar dessa mormyskor ofta under en blinkpirk som man dessutom med hjälp av o-ringar, kan justera tafslängden på.

Vid vissa förhållanden kan regnbågen skygga för både pimpelhålet och även för pirken. Då kan det vara fördelaktigt att fiska mormyskan längre ifrån lockpirken. Men i många fall så fiskas mormyskan ensam, utan lockpirk.

Rödingen denna vinter har varit som tokoiga i den gröna varianten rapporterar Lars. Vid många fiskepremiärer har Lars och hans fiskevänner fiskat många av sina konkurrenter långt upp i skogen, då deras framgångar ofta har berott på mormyskans giftighet. Det ska även tilläggas att Lars och hans gäng, är riktiga specialister på sitt område.

Beställningar från fiskande vänner på dessa mormyskor har gjort att Lars, nästan inte har tid att besöka sina favoritvatten.

Lars berättar att han använder bara Gamkatsu och kamasankrokar-då han tillverkar sina mormyskor. Detta borgar för enorm kvalitet och risken att man drar kroken rak-är dessutom obefintlig.

Rödingar på över trekilo är tagna denna vinter på dessa specalare och även regnbågar med vikter upp till fantastiska fyra kilo har fångats.

Nu ska det tilläggas att dom rekommenderade lingrovlekarna aldrig ska understiga 0,25 mm, vid detta fiske efter grov fisk. För att förhindra linbrott då fisken kan vara ganska besvärlig att leda in i hålet.

I morgon ska vi pressentera en artikel gällande bra fiskepulkor. Vi har hittat en tillverkare som gör den optimala pulkan för pimpelfiskare.

Vi återkommer...

Chaooo från Peter.

Expedition blank fjällig "röding"

Bilden visar: Mikael Hansson med en finfin sik från Härjedalen.

Bilden visar: Ove Wiklund vid ett av sina lyckosamma proffshål.

Vi har mottagit som tidigare utlovat, en fin artikel från Mikael Hansson.

- Nu har det blivit läge med röding och vattenstånd! Owe Wiklund från Järvsö var eld o lågor i telefonen. Vi hade fantiserat om en tripp till en av härjedalens pärlor under en längre tid.

Ett stort reglerat sjömagasin som veckorna 8, 9 och 10, är som allra lägst.Tiden var inne och vi lastade släpvagnen med min gamla Lynx 5900.

Övernattningen var beräknad att ske på isen i Owes nya tält från fjällräven.För oss hälsingar är härjedalen lagomt långt bort. Det tar ungefär 2,5 timme för att komma till de mest intressanta fiskevattnen. Grundsjöarna hör till ett av regionens finaste rödingvatten.

Rödingen där är klassad som extra skyddsvärd och har av fiskeriverket blivit föremål för avel vid verkets anläggning i Kälarne.

Nu var det inte Grundsjöns rödingar som var målet, nej, nej. Det var en annan sjö i samma vattensystem. Denna också kraftigt reglerad.När vi kommit fram till sjön slås vi av de stora snömängderna. I skogen ligger 1,5 meter hårt packad snö. Perfekt skoterföre.

Sjön är rejält urtappad av kraftbolaget och jättelika "berg" tornar upp sig lite här och var ute på sjön. De här bergen ligger sommartid under vattenytan - regleringen är nog bland de värsta i hela Sverige.

Vid skoterkörningen ute på sjön var vi flera gånger nära att köra i förrädiska vindvakar och stora uppbrutna isväggar. Det gäller att vara uppmärksam på dessa reglerade vatten - man kan inte brassa på som ungdomarna gör!

I småpölarna som blir kvar i sjön packas fisken tätt - tätt. Vid den fiskeplats jag och Owe slog till, var det 12 meter djupt och tjyvtjockt med sik från "golv till tak".

Som ni säkert förstår, kära läsare, så blev våra rödingar mest av det blanka slaget med glittriga fjäll på sidorna. Fast det är kul när det nappar!Klockan sex på kvällen kröp vi in i tältet som vi slagit upp alldeles intill våra två borrhål (blev inte fler borrade).

Man kan ju inte hitta på just något annat när det mörknar. Vi gruvade oss lite för nattsömnen och befarade att vi skulle vakna vid två, tre tiden på natten och vara superpigg (det börjar ju bli lite gubbvarning).

Vi vaknade klockan sju och kunde sätta igång med fisket direkt.Innan vi gav oss efter vår tur (lördag klockan 12 - söndag klockan 2). Så hade vi bara lyckats kroka en röding, en öring och en lake. Sik var det däremot en hel del mer av. Totalt blev det runt 30 kilo sik, i vikter mellan 3 hekto och dryga kilot.

Siken var i kanonfin kondition, runda fina och välmatade.Att siken inte är föremål för något större fisketryck i sjön är av ondo.

Beståndet har exploderat och trängt undan all annan fisk. Vi var väl ungefär 10 gubbar ute vid fiskeplatsen på lördagen. Alla hade kring 10-15 kilo fisk per fiskare. Och då skall man komma ihåg att fisketiden normalt är runt fyra timmar.

Här behövs fler som fiskar sik!

Mikael Hansson

Den vita laken . . !

Bilden visar: Den otroligt nog vita skärgårdslaken från Norrbotten.

Vi har under dagen fått in en fantastisk bild från Sven-Olov på Mieko fishing. En vit lake ? Den har blivit fångad på pimpel i havet någonstans vid Luleå trakten. Albinokaniner har man ju hört talas om... Men en vit lake ?

Vi efterlyser från våra läsare, om någon har sett en lake med denna färg förut ? Vi mottager tacksamt kommentarer och idèer om detta.

Vi återkommer !

Chaoooo från Peter.

Dom tuffa Hälsingarnas fjällfiske.

Bilden visar: Mikael Hansson, som är specialist på fjällvattnens ädelfiskar.

Bilden visar: Ove Wiklund, välkänd storfiskarprofil i Hälsingland.

Bilden visar: Tältliv är absolut inget för veklingar.

Vi har sent under söndagskvällen fått in en kortfattad rapport via mail från Mikael Hansson.

Micke Hansson och Ove Wiklund, har under den gångna helgen besökt ett riktigt avlägset vatten i Härjedalsfjällen. Så avlägset så att härbärget var tvunget att ordnas med tält.
Vi vanliga fiskeintresserade dödliga är djupt imponerad av våra tuffa fiskekamrater.

Deras fjällfiske har också varit av det lyckosammare slaget då massor av fisk har fångats. Både röding , sik och öring har frekvent huggit på deras beten.

Speciellt siken har varit riktigt på hugget i det dåliga vädret, då många av sikarna viktmässigt har snurrat runt ett kilo.

Finfin röding har också fångats och även någon riktigt skaplig öring. Nu väntar vi på en utförligare rapport från våra fiskekamrater som givetvis ska publiceras inom kort.

Vi återkommer... Håll ut !

Chaooo från Peter.

Fiske och tältning i Härjedalsfjällen.

Vi informerar våra läsare att två av våra medarbetare befinner sig i skrivande stund vid Härjedalsfjällen. Dom tältar på isen dessutom. Nu börjar vi bli oroliga då dom inte har hört av sig som utlovat.

Vi kommer med en utförlig rapport om fisket och lägerlivet då dessa tuffingar kommer hem - om dom inte har frusit ihjäl vill säga.

Vi återkommer under söndagskvällen med en förhoppningsvis rykande rapport.

Håll ut ... !

Hälsningar från Peter.